alexbexikilli.blogg.se

I förmiddags var jag själv på barnhemmet för Rebecka har tråkigt nog blivit sjuk igen. Vi hoppas att det går över efter att vila idag! 

 

Barnhemmet ger en så mycket glädje och kärlek. Alla barn som ropar ens namn när man kommer och springer för att krama om en. Att bara sitta med och titta på när de dansar, att de drar med en upp för att dansa med dem. När de yngsta kommer och kryper upp i ens knä och de äldre pratar om vad de tänker på och håller ens hand. Det är kärlek. Det är glädje.

 

Familj och nära vänner är de viktigaste vi har. Barnen här nere har haft sån tur att få en så stor, underbara familj. Och vi med som fått bli en del av den och samtidigt har våra familjer där hemma i Sverige. Vi bara njuter av livet.